En novell jag skrev för typ ett år sedan. Dock är jag inte så jätte nöjd med den. Det är en så kallad tidningsnovell så det fick inte heller vara så mycket breskrivningar =/


Regnbågens alla färger

Där står hon med handduken virad runt sin kropp. Vi hade nyss slutat från idrotten och satt i tjejernas omklädningsrum.

Hon är så vacker tänker jag. Men hon märker ju inte mig. Jag är ju bara Hanna äckel Hanna, medans hon är Sofia skolans snyggaste hejaklacksledare.

Sofia tittade snabbt på mig, och sedan viskade hon någonting åt sina vänner. Alla kollade på mig och började skratta.

- Vad glor du på din lebba?, skrek Sofias kompis Louise.
- Ingeting, Sa jag och böjde ner mitt huvud.

Jag började snabbt klä på mig och skyndade mig till matsalen. Jag fick sitta själv i mitt bord i hörnet som vanligt.

Sofia och hennes följe kom in i matsalen. Jag skyndade mig att äta upp eftersom jag fortfarande skämdes över det som hänt i omklädningsrummet.

Nästa lektion var kemi. Ja, tänkte jag för mig själv. En lektion vart jag sitter ensam. Men mot min fasa när jag kom in till kemi salen så hade vår lärare skrivit upp labbpartners på tavlan. Jag letade upp mitt namn och såg att min partner var Sofia. Mitt hjärta tog ett snabbt skutt och jag gick och satte mig bredvid Sofia

- Hej. Sa Sofia.
- Hejsan, svarade jag.

Sedan satt vi under en pinsam tystnad i minst tre minuter till Sofia bröt den

- Du jag fattar ingenting av det här, gör du ? frågade Sofia.
- Nja, rätt så mycket i alla fall. Svarade jag.
- Bra vill du komma hem till mig ikväll och hjälpa mig? frågade Sofia.
- Ja, det skulle jag väl kunna. Sa jag.

Sofia gick hem efter skolan. När hon var hemma så gick hon till köket och gjorde en kopp varm choklad och satte sig på deras inglasade altan.

Sofia började tänka tillbaka på skoldagen och skrev i sin dagbok.

Min skoldag började med att jag hade idrott i två timmar. När jag var i omklädningsrummet så märkte jag att Hanna tittade på mig. ” äckel Hanna stirrar på mig” hade jag viskat till mina kompisar. Jag ångrade direkt när jag sa det. När Louise skrek ” Lebba” åt henne så kändes det som att jag fick ett knivhugg i magen, skulle hon skrika det åt mig också om hon visste att jag hade en hemlig förälskelse i Hanna.

När Hanna var hemma så började hon fixa till sig direkt. Hon tog på sig sina finaste jeans och linne. Hon fixade till håret och sminkade sig ovanligt mycket.

Sofia började städa till rum, och brände en skiva med hennes favorit musik. Sedan gick hon ner till köket och fixade där så att hon och Hanna skulle få plats.

Jag började gå hem till Sofia. Jag visste precis var hon bodde fast jag aldrig hade varit där. När jag såg huset fick jag en klump i min mage. Jag gick fram till dörren och ringde på.

Sofia öppnade dörren och visade in mig till köket. Sofia serverade sig själv och Hanna ett glas cola.

De satte sig vid bordet och började jobba med kemin. När de hade jobbat ett par timmar under mycket prat och lite jobb så sa Sofia.

- Ska vi se en film?
- Javisst, svarade Hanna.

Hanna gick in till vardagsrummet och började titta vad det hade för spännande filmer.

Sofia var i köket och poppade popcorn och hällde upp mer cola i glasen.

När Sofia kom in till vardagsrummet såg Hanna och Sofia varandra i ögonen en lång stund.

- Har du hittat någon film? Frågade Sofia.
- Jo, Prom night.

Sofia tog filmen och satte in den i dvd spelaren Sedan började hon fiffla med massa fjärrkontroller och förstärkare.

När filmen började så satt Sofia och Hanna så nära varandra att de kunde höra varandras andning.

Filmen var väldigt läskig och för varje gång Hanna och Sofia hoppade till så kom de varandra ännu närmare.

När filmen var slut så märkte Hanna och Sofia att de höll varandra i handen.

Sofia tänkte för sig själv, nu orkar jag inte mer jag kan inte stå ut med att vara ifrån Hanna. Men vad kommer Louise och mina kompisar säga? Det skiter jag i! Jag älskar Hanna och jag vill ha henne nu !

Sofia tittade länge och djupt in i Hannas ögon. Då såg hon det. Ett tecken på osäkerhet.

Hanna tänkte för sig själv, Vad ska jag göra? Vad är det hon vill? Tycker Sofia om mig? Eller spelar hon bara ett spel?

Hanna ställde sig upp hastigt och tog sina saker och sprang ut, Det hade börjat regna. Sofia sprang efter henne. Hanna hörde hur Sofia närmade sig henne. Sofia fick tag i Hannas arm. De stannade upp båda två.

- Varför sprang du iväg? Frågade Sofia
- Jag klarar inte av detta längre! Jag älskar dig, sa Hanna.
- Jag älskar dig också, sa Sofia

Där stod de helt genom blöta av regnat och tittade på varandra. Det fanns ingen ute, utan det var bara de två, Hanna och Sofia.

Sofia lutade sig fram mot Hanna och de möttes i en varm och innerlig kyss.

När Hanna kom hem den kvällen så var hon på ett jätte bra humör. När hon gick fram till spegeln och mötte sin blick, hon mötte inte den osäkra blicken längre. Utan det var starka och säkra ögon. Hon var inte rädd längre för att hon visste att Sofia älskade henne.

När Sofia och Hanna såg varandra i skolan dagen efter så gick Sofia fram till Hanna och tog Hannas hand i sin.

- Fan vad äcklig du är Sofia, är du också en jävla lebba nu ? Skrek Louise.

Sofia vände sig om mot Hanna och sa ” Hellre lycklig och äcklig än ensam och populär”