Nu har jag fått en ny header till min blogg, tack vare Malin :P (malinnilssonk.blogg.se) Det blev ju jätte snyggt!

Men annars så händer det inte så jätte mycket, kom från drillen för ett litet tag sedan och ska snart hoppa i duschen :P Imorgon på morgonen ska vi med klassen till ungdomsmotagningen, helt onödigt, jag skulle hellre ta tiden och gå och öva på nya låtar med saxofonen med icket !

På fredag åker jag och malin till Luleå ! Det har varit jätte länge sedan jag var där nu, men men det går ju iaf.

På påsk natten ska jag och sjunga i kyrkan hoppas att det kommer folk dit och lyssnar, det kommer att vara jätte roligt :P

men nu ska jag hoppa in i duschen!

Pusshejs / Olivia!

DAGENS
Kläder: svart klänning, svarta leggings
Humör: Glad
Frisyr: utsläppt
Smink: inget :P
Höjdpunkt: Drillen ofc!
Snällaste: Alla
Dummaste: Ingen
Roligaste: Ellenor
Måste: Duscha
Låt: Lift him up
Tråkigaste: Inget
Planer: duschen :P

Otorgen med min bästa vän del 14

Jag gick ut till väntrummet för att se om Robin satt kvar, När jag kom in i väntrummet så såg jag honom, han satt där och såg helt underbar med sin blå vit randiga tröja och sina svarta mjukis byxor, och sen svarta keps bakåt, så hans ljusbruna lugg stack fram. När jag såg på honom så började mitt hjärta slå snabbar och det pirrade i min mage, han tittade upp på mig och log med ett leende som nästan fick mig att vika mina ben. " Han är min bara min och det vet jag, och vi kommer aldrig att lämna varandra !" Tänkte jag för mig själv. Robin kom fram mot mig och gav mig en varm och innerlig kyss, men hans alldeles underbara läppar.

- Du klockan är bara ett ska vi och titta på möbler? Frågade han mig och tog sin hand i min.

- Ja, absolut. Svarade jag, och tittade djupt i hans bruna ögon, och gav honom en kram.

Jag och Robin lämnade sjukhuset och gick till busshållplatsen som bara var några meter där ifrån. Det var 10 minuter kvar tills att bussen skulle komma, så vi satte oss på bänken, och bara väntade och njöt av det oroliga sommar vädret. När bussen kom så satt vi oss nästan längst bak, Robin tittade mig i ögonen gav mig en till kyss på munnen.

- Jag älskar dig! Sa han

- Jag älskar dig också, med hela mitt hjärta, du betyder mer än någon annan, svarade jag.

- och du är verkligen allt för mig också, svarade han.

När vi var framme inne i stan så gick vi in till Ikea, så var det ovanligt lite folk där, kanske för att det var jätte fint väder och nästan alla var ute idag. Robin gick fram till vagnarna och stoppade en femma i låset och drog ut vagnen. Jag gick fram till honom och ställde mig på hans högra sida.

- Nå, vad hade du tänkt köpa till din lägenhet? Frågade jag.

- Våran lägenhet. Rättade han.

- Okej, våran lägenhet, sa jag och tog min hans i hans.

- jag vet inte riktigt, en säng i alla fall.

- Ja, Annars skulle det ju bli katastrof, sa jag och skrattade.

Vi började gå omkring där inne, Det första vi kom fram till var sängarna. Jag la mig i en svart säng med vinröda sängkläder på. Det var helt okej, men inget som jag skulle vilja ha. Jag märkte att Robin inte stod vid mig något mer. Jag ställde mig upp snabbt, jag tittade mig omkring men jag kunde inte se honom, jag började gå framåt, för att titta om han var och tittade på andra sängar. Jag gick omkring och gick omkring och sökte honom. Men kunde fortfarande idag inte hitta honom. Jag gick tillbaka till sängarna för att sökte igen, när jag stod mitt bland alla sängar så såg jag en helt otroligt underbar rund himmelsäng. Det låg någon kille i den och snarkade. Jag smög försiktigt fram till sängen för att titta priset på den. När jag stod vid sängen så greppade den sovande killen tag i mitt ben.

- Där är du, jag har sökt dig överallt! Sa Robin.

- jo, jag ser det. Sa jag och började skratta, så att jag vikte mig.

- Alltså herregud vad den här sängen var skön Anna, det måste vi köpa.

- Robin, titta på priset den är rätt så dyr. Sa jag.

- 5000 kr, Det är den fan värd! Den är så otroligt jävla skön, du bara måste testa ligga i den, så han och drog ner mig i sängen.

När jag, Robin och pappa som hade hämtat oss och alla grejer som vi hade köpt kom hem till Robins lägenhet så började vi direkt att bygga alla saker som vi hade köpt, alltså en rund himmelsäng, en svart hörnsoffa, två svarta byråer, ett vit soffbord och en svart matta, många lampor och några garderober, köksbord och stolar och saker så att vi kunde äta. Toalett artiklar och en massa annat. Medans pappa och Robin hade burit in alla saker så gick jag och köpte en ros till Sara, och ett gulligt litet kort, som jag skrev " Du är min bästa vän" på.

- Pappa, Robin, jag åker till Sara på sjukhuset! Ropade jag åt dom i hallen.

- Vänta vänta, sa Robin som kom springandes mot mig.

- Du kan ta min moped, du har väl kortet med mig. Sa han

- Jo det har jag, vart har du nyklarna? Frågade jag.

- Här, sa han och tog upp dom från fickan.

- Tack sa jag och gav honom en kyss.

- Anna. Sa han

- ja?

- glöm inte rosen, sa han och log.

När jag stod i den gula hissen så tryckte jag på 5 knappen, som skulle ta mig till barnavdelningen. När jag var framme så gick jag i korridoren, med sikte på Saras dörr, när jag kom fram till dörren så var den låst. Jag knackade på dörren, och ingen öppnade, jag började banka på dörren, fortfarande ingen som öppnade. Då kom sköterskan som jag hade träffat tidigare.

- Dörren är låst, sa jag till henne.

- konstigt, det måste vara Sara som har låst den. Sa hon

- men hon öppnar ju inte, kan du öppna dörren?

Sköterskan låste upp dörren, jag öppnade dörren tittade på Saras säng, hon var inte där. Jag tittade omkring i rummet och såg henne, hon stod på fönsterbrädan. Hon tittade mig i mina ögon och viskade försiktigt " förlåt" och hoppade ut från fönstret

- NEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEJ !!!! Skrek jag

Jag sprang mot fönstret, som Sara nyss hade stått vid, och där såg jag det som jag hade fruktat mest av allt på jorden. Där låg hon min allra bästa vän, död.

Otrogen med min bästa vän del 13

Sara satt sig upp i sängen tittade mig i ögonen, tårarna började rinna ner för hennes kinder, och hon brast ut i gråt.

- Klart att jag kan förlåta dig, skulle du någonsin kunna förlåta mig?, Fick Sara ut sig.

- Detta är löjligt klart att jag kan göra det, jag älskar ju dig !

Det var då jag såg de, det fick mig att göra ont, och jag blev rädd, så rädd som jag aldrig hade varit tidigare i mitt liv.

- VAD FAN HAR DU GJORT? Skrek jag. Och drog fram Saras arm.

- Ingeting, sa Sara och drog bort sin arm.

- Men jag ser ju, hela din arm är full med skärsår, hur kunde du göra någonting sånt?

Sara började gråta ännu mer än vad hon redan gjorde, Det var hemskt att se henne.

- Förlåt förlåt förlåt, viskade Sara fram mellan snyftningarna.

- Du ska inte be om förlåtelse, jag vill bara veta varför! Sa jag.

- För att jag är så otroligt jävla värdelös, jag har ingenting, absolut ingenting.

- Det är inte sant du har mig och en familj som älskar dig djupt! Sa jag.

- Och du är inte värdelös, du har gjort ett snedsteg men det går lätt att fixa. Det finns ingen som tycker att du är värdelös.

- Har någon sköterska sett dina armar? Frågade jag.

- Nej! Sa Sara högt.

- Det måste dom, sa jag och tryckte på alarm knappen.

Det tog inte länge innan en sköterska kom in till rummet som Sara låg i. Sköterskan var kring 20 års åldern, lång och hade kort blont spetsigt hår, hennes ögon var bruna och hon hade en röda kläder på sig.

- Var det någonting som ni behövde hjälp med? Frågade hon.

- Ja, Hennes höger arm, sa jag.

- okej, får jag se den?, frågade hon Sara.

- Helst inte, sa Sara.

- Men jag måste för att kunna hjälpa dig, envisade sköterskan sig.

Sara sträckte sakta och försiktigt sin arm mot sköterskan. Hennes arm var alldeles sårig och några sår var så djupa att hennes arm hade svullnat upp. Sköterskan fick stora ögon och såg länge på Saras såriga ärm.

- Det här måste tvättas och läggas om, vissa sår måste sys, men det kan inte jag göra, men jag ska tvätta och lägga om så länge så kommer det en läkare och ser till att såren sys. Vill du ha bedövning? Sa hon till Sara

- Jo, jag vill ha bedövning.

- Okej, kommer på ett litet tag.

Sköterskan vände sig mot mig.

- Besökstiden är ute. Du får komma tillbaka imorgon.

- Okej.

Jag gick fram till Sara och gav henne en lång kram " Hejdå" viskade jag i hennes öra.

nu är det endast 5 dagar tills min bok kommer ! <3333