Alla ord, allt du säger.

 
På kvällarna. Kommer allt. Då jag börjar tänka på hur otroligt jävla lycklig jag var i somras. Jag hade hittat min tvilling. Min bästa vän. Jag hade hittat någon som betydde så mycket. Vi pratade varje dag i ett halvårs tid. En dag sa det stopp. Och jag vet att det inte är mitt fel. Men jag kan ändå inte sluta tänka på det. Varje dag tänker jag på dig. Oss. Det vi hade. Det som aldrig kommer att komma tillbaka. 

-Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback