För mig att flytta dessa tjogotre mil från Malmberget till storstaden Luleå. Är bland det bästa och värsta jag någonsin har gjort. För det mesta tycker jag att det är det bästa. Jag har ändrats och utveklats så otroligt mycket. När jag flyttade Luleå var jag ensam, rädd och gjorde allt för att inte sticka ut allt för mycket, jag hade på mig de kläderna som de allra flesta, eftersom att jag visste att om man hade på sig fel kläder eller var på ett annat sätt i Gällivare så får man skit för det. Jag tordes nästan aldrig säga det som jag tänkte och tyckte. 

Jag vet inte riktigt hur jag tänkte när jag tänkte att allt skulle vara som vanligt även om jag flyttade. Men det är det absolut inte. 

Idag har jag tagit ett stort steg känner jag. Eller steg och steg. Men mentalt. Varför ska jag sitta och tänka på allt hur det var, och hur man kände. Visst jag har haft riktigt roliga och dåliga stunder i Gällivare. Men varför sitta och älta dom när jag vet att dom inte kommer att komma tillbaka?

Visste ni. Att sen jag flyttade till Luleå har jag inte svimmat en enda gång. Jag har bara haft några få yrsel attacker. Och jag har typ inte haft yrsel på något månad. Förutom just nu när jag sitter och skriver detta.