Otrogen med min bästavän

Detta är en novell som jag har skrivit, just nu har den kommit i tre delar. men det kommer mer (=


del 1

Jag satte cykeln i cykelstället utan för mitt hus. Det var ett rosa hus med vita knutar.

Jag gick in och satte mig vid skrivbordet. Jag slog på datorn och började lyssna på Esanna, låten inte lycklig så här börjades spela. Då ringde hem telefonen, jag slog av musiken och sprang ner för den branta trappan ner till hallen. Det var min kompis Sara som ringde.

Jag: hejsan.

Sara: hejsan Anna, det är Sara. Kan jag komma förbi? Det är något som jag måste berätta för dig.

Jag: ja, men kan du komma på två timmar eller något sånt?, för Robin kommer nu snart.

Sara: Okej, det blir bra. Men kan vi träffas utanför fiket istället?

Jag: Okej då, vi ses där kl 5.

När jag hade lagt på med Sara så vibrerade i min byxficka. Jag fick ett sms från Robin, så här stod det: Hejsan älskling, jag sitter på bussen nu, och är nog hos dig på 5 minuter. Längta efter dig många kramar din Robin <3.

Jag och Robin ska fira våran ett års dag imorgon, vi hade planerat att vi skulle vara hemma hos han, hans föräldrar var borta så vi skulle ha huset för oss själva. Men vi skulle bada bubbelbadkar, och så skulle vi se en film. Och senare på kvällen så skulle vi gå på en romantisk restaurang.

Helt plötsligt när jag satt och dag drömde, om denna underbara kväll så kom Robin in, i mitt rum. Och han bär, på tre stycken blodröda, alldeles underbara rosor. Han hade till och med skrivit ett kort, och på kortet stod det: jag älskar dig <3, och imorgon, så ska jag bevisa det ännu mer för dig.

Jag gav Robin en stor kyss på munnen, och kramade om han länge länge.

Jag: Åh Robin, dom är helt underbara.

Robin: Ja precis som du

Och så gav han mig en puss på pannan.

Ja, och föresten, jag måste träffa Sara utanför fiket kl 5, hon verkade upprörd över någonting sa jag och satte mig på sängen.

Jasså, det var ju konstigt, jaja men du måste väl sa Robin och satte sig bredvid mig på sängen och tog sin hand i min. Men det är ju en och en halv timma kvar, och det tar ju bara 5 minuter för dig att cykla bort till fiket, så det är ju lugnt sa han och log. Ja juste, jag tog med mig en film. The ring heter den, sa han och satte in den i dvd. När vi hade sett filmen ett tag så började jag och Robin att hångla lite försiktigt i sängen, efter en liten stund till så börja vi hångla mer och mer, och jag kände mot mitt ben, att Robin hade blivit hård. Jag märkte på han att han ville göra med än att hångla, men jag var inte på humör för att hålla på med något annat. Men Robin tog min hand och försökte sakta med säkert dra ner den, men jag han rycka tillbaka den innan den hamnade på något olämpligt ställe. Vad är det? Frågade Robin. Men inget sa jag. Jag är bara inte på humör. Okej, sa han ledsamt och vi fortsatte hångla.

Det pep till i min telefon, det var ett sms från Sara, hon sa att hon skulle vara vid fiket om 20 minuter. Okej, svarade jag kort.

Jag: Robin, jag måste börja cykla snart mot fiket, Sara är där om 20 minuter sa hon.

Robin: okej, men du vi ses ju imorgon.

Jag: ja, det gör vi ju. Du.

Robin: Ja.

Jag: Jag älskar dig Robin.

Robin: jag älskar dig också, så han och gav mig en puss på kinden, och kramade om mig.

När jag var framme vid fiket, så var redan Sara där. När jag såg henne så gick jag fram och kramade om henne.

Jag: Hejsan

Sara: Hejsan, ska vi gå in?

Jag: javisst.

När vi var inne i fiket, så tog vi oss ett bord, och gick Fram till kassan och beställde, jag tog: en kladdkaka med vaniljvisp, och en chockolatte.

Ja, vad var det du ville prata om sa jag, och smuttade på min latte.

Anna, sa Sara, med en nervös och lite skakig röst.

Jag är med barn, sa hon och så började tårarna rinna.

Men va hur? Du är ju bara 15 år. Men vem är pappan då?

Det är.... Sa hon med ännu mer skakig röst än vad hon hade tidigare

Allt blev tyst, men efter ett tag så fick hon ur sig. Det är Robin.



Del 2.

Jag kände hur tårarna började sticka under ögonlocken. Och jag sprang ut ur fiket, fram till cykeln och låste upp den. Cyklade så fort jag kunde, och utan att se mig för, så cyklade jag över den stora vägen, det kom en bil körande mot mig, och jag visste inte vad jag skulle göra. Men innan jag visste ordet av det så låg jag på backen, och det blödde från mitt huvud, och sedan blev allting bara svart.

När jag vaknade upp igen, låg jag i ett alldeles vitt och tråkigt rum, med en tv, som det var någon tråkig film på. Jag tröck på den röda knappen bredvid sängen, och innan, jag hann reagera så fanns det en sköterska vid min säng. Hej Anna. Jag är din sköterska och jag heter Victoria sa hon, med en vänlig röst. Hon berättade för mig vad som hade hänt, och att jag hade fått en ganska kraftig hjärnskakning, och att jag måste stanna där några dagar, men att de ska flytta mig från intensiven bort till ungdomsavdelningen.

När de hade flyttat mig till ungdomsavdelningen så kom min mamma och hälsade på. Hon hade med sig, ett av mina gosedjur och en stor påse med godis. Här sa hon och gav mig en jätte stor kram.

Jag: vart är pappa?

Mamma: han var tvungen att åka på konferens med jobbet, men han kommer att vara tillbaka imorgon på morgonen.

Okej, sa jag och sedan pratade vi inte, så mycket med.

Efter ett litet tag kom Sara och Robin tillsammans till mitt rum. Hej sa Robin och log, och gav mig en kram. Mamma skulle inte du kunna gå ut ett tag, sa jag. Javisst sa mamma och log.

- Hur är det älskling frågade Robin, och smekte mig på kinden.

- Jag är inte din älskling, sa jag så högt att jag nästan skrek ut det.

- Hur fan kunde ni göra så här mot mig? Sa jag och kände hur tårarna började rinna ner för mina kinder.

- Eller nej, jag vill nog troligtvis inte veta!, kan ni inte bara gå här ifrån så jag slipper ha med er att göra? Sa jag och torkade bort tårarna från min kind.

- Okej, vi går väl, men du kan inte undvika oss för resten av livet. Sa Sara, så gick hon ut bestämt från rummet. Men Robin stannade kvar.

- Ska inte du också gå?, hon är ju gravid, hon behöver dig bättre än vad jag någonsin kommer att göra, så bara gå sa jag.

- Ja, jag vet jag ska bli pappa, men det var ett misstag, hon ljög för mig, hon sa att hon gick på P-piller. Och vi kom inte hit tillsammans, vi stötte bara på varandra i entrén. Sa han och tog tag i min hand.

- Ja men vad spelar det för roll, du har ju för fan haft sex med min bästa vän. Sa jag och tog bort min hand från hans.

- Okej som du vill sa han och gick ut från rummet.

Jag la mig i sängen och satte täcket ovanför huvudet och grät. När mamma kom in igen till rummet, efter att hon hade sett Robin gå ut ur mitt rum. Så torkade jag fort bort tårarna så att hon inte skulle märka att jag hade gråtit.

- Men hur är det lilla gumman, frågade mamma med en orolig röst.

- Men det är inget, jag har bara jätte ont i huvudet ljög jag, men jag ville inte att hon skulle veta allt som har hänt mellan, mig, Sara och Robin


Del 3.

Efter tre dagar på sjukhuset så fick jag komma hem. När jag kom in till mitt rum, så låg det ett ljus lila brev på mitt skrivbord. När jag öppnade brevet så såg jag att det var från Sara, och så här stod det: Hejsan Anna! För det första så är jag jätte ledsen över det som har hänt, det var inte meningen att såra dig. Det var aldrig meningen att det någonsin skulle gå så långt att vi skulle börja ha sex med varandra, men tyvärr så gjorde det de, och det ledde till att jag blev med barn. Men bara så att du vet så kommer jag att behålla barnet, och jag och Robin ska flytta ihop när det föds. Hoppas att du mår bättre nu kram Sara.

När jag hade läst det blev jag så sur, att jag rev sönder brevet i 1000 bitar. Jag tog min telefon och slog snabbt Saras mobilnummer.

- Ja, det är Sara

- Hej, det är Anna. Hur fan kan man sjunka lika lågt som dig, och skicka det där brevet åt mig? Skrek jag i telefonen

- Men jag trodde att du ville veta hur allt var och hur det skulle bli, sa Sara.

- Du tror att jag vill veta varför du har haft sex med min pojkvän, och hur din framtid ska se ut. Nej det vill jag inte! Jag vill inte ha med dig att göra överhuvudtaget! Sa jag och slängde på luren.