En hopplös sommar romans.

Det var en varm juli för middag och jag och min familj som består av min mamma Åsa, min pappa Pär och min lilla syster på 3 år Sanna skulle åka till ett nytt semester ställe med våran nya båt. Solen sken och håret mitt lekte med vinden, denna dag var bara helt perfekt.

Själv heter jag Ida, jag är en och sjuttio lång och har långt mellan blont hår. Mina ögon var isblåa, och mina läppar var som röda. Jag hade nyss firat min sjuttonde födelsedag.

Efter att vi hade åkt en ganska lång stund så kunde man se hamnen som vi skulle in i . Det första som kom in i mitt huvud var. "Fantastiskt, jag här med min familj i 3 veckor utan internet eller någon av mina kompisar, detta kommer att vara otroligt tråkigt" När vi kom in i hamnen och började styra in mot den perfekta fickan, så kom det en ung kille springandes för att hjälpa oss in, han såg ut att vara i 17-18 års ålder, han var riktigt snygg.Han hade röd/brunt hår, som var fixat, och stod lite åt alla håll. Han hade på sig en vit t-shirt och ett par vita shorts som gick nedanför hans knän.

Jag gick av båten så fort som möjligt, det var nästan så att jag sprang. När jag kom av båten, så började jag gå mot stranden, jag kunde inte fatta att det var en sådan fin dag och det fanns knappt något folk här, och stranden var nästan tom. Jag började plan löst gå omkring på stranden som någon dåre, men jag ville hitta en plats var jag kunde vara själv, inte för att det var så svårt, men jag ville verkligen inte bli störd.

Jag hittade en plats kanske 40 meter från alla andra, där fanns det inga stolar eller något dyrlikt, så jag fick nöja mig med att sätta mig på sanden. "Varför tog jag inte på mig shorts i ställer för dessa jeans" muttrade jag för mig själv. Det var verkligen jätte varmt idag.

Jag tog upp min telefon från min ficka, och det första jag möttes av på displayen var "ingen mottagning". " Helvete !!" skrek jag ut för hela stranden, och tittade mot alla andra som var där, som också tittade på mig.

" Men inte ska väl så fina flickor som du svära så" Hörde jag en röst säga, jag hoppade till och vände mig mot höger, och där stod han, den snygga killen som hade hjälp oss med båten. "förlåt muttrade jag mot honom". Han började skratta " Men Herregud inte behöver du be om förlåtelse" sa han och log mot mig. Och sedan satte han sig bredvid mig på sanden. "jag heter Alex, vad heter du? " Jag började tänka, ska jag säga vad jag heter eller ska jag ljuga till något finare namn, äh det är bäst att inte ljuga, han kommer få reda på det i alla fall. " Jag heter Ida" Svarade jag och log, och han tillbaka mot mig. Jag tittade in i hans ögon, de var riktigt honungsfärgade, och han såg helt underbar ut. Det var som kärlek i första ögonkastet.

" Ida.... Ja, det är ju ett väldigt fint namn, hur gammal är du då?" Okej, åldern, är det en sak man ska ljuga om då? Ser jag verkligen ut som 17? " Jag fyllde nyss 17" Svarade jag ganska så fort, och var inte alls säker på om han skulle höra någonting alls om vad det var jag hade sagt till honom. "hur gammal är du själv?" Frågade jag väldigt tyst, än en gång inte säker på att han skulle höra mig.

" Jag är snart 19 år jag tittade på honom och såg att han tittade på mig och log. "vill du ha en guide igenom ön?"  Jag började tänka igen, tänk så får jag inte, men mamma och pappa hade ju redan träffat Alex och de måste ju tycka att han är snäll eftersom att han hade hjälp oss att få in båten, och jag lovar pappa hade ju säkert inte ens fått in båten om det inte hade varit för honom. " Ja gärna" och började le ännu större nu än vad han redan hade gjort. "toppen, ska vi ta det nu eller senare?" " Vi kan ta det nu ".

Alex ställde sig snabbt upp och stärkte ut sina armar mot mina för att hjälpa mig upp. Jag tog tacksamt emot hans händer och drog mig upp. Vi började gå runt lite grann och han visade mig vart det fanns bastu, kiosk och till och med en dator vart man ibland kunde komma ut på internet.  Men han sa att det var väldigt väldigt sällan som man faktiskt kunde få internet på detta ställe.

Vi började gå upp mot ett ställe som jag tyckte var ett berg, med för Alex verkade gå jätte lätt, han verkade inte ens lite ansträngd och jag flåsade för ett helt fotbollslag. Nät vi väl var framme på toppen av det hela så satte vi oss på en lite klippa och vilade. "kan du kolla vad klockan är?" frågade Alex. Jag tog upp min telefon och såg till min förvåning att det faktiskt var jätte bra mottagning. " Jag har mottagning" skrek jag ut. Alex började skratta, så mycket att han vek sig dubbel. "jag vet, jag ville bara visa att det fanns ett ställe här vart det faktiskt finns täckning"

Jag ställde mig upp och försökte dra upp Alex, men det gick inte så bra så svag jag var. Men jag antog att han faktiskt höll i sig i klippan. Men efter måna om och men så klev han upp och ställde sig framför mig och log. " Vart har du bråttom?" frågade Alex. "jag måste tillbaka till båten, mamma och pappa undrar nog vart jag är. Och dessutom lovade jag min lillasyster att jag skulle bada med henne idag" Svarade jag. "Okej coolt, får man hänga med och bada?" frågade Alex. " ja, det får du väl.

Vi började gå ner från det så kallade berget, och när vi kom fram till våran båt så hade Sanna redan på sig sin lilla baddräkt och sina armmuffar, eftersom att hon än inte kunde simma alls. Jag gick in till våran båt och böt om till min bikini, som var röd utan snörning på trosorna och snörning på själva halsen på bhn.

När vi väl kom ner till stranden och till havet så var vattnet svin varmt. Det var säkert 22c varmt, utan att överdriva, kanske till och med varmare. Vi badade inte så jätte länge innan jag lade mig på stranden. Det var så otroligt härligt att ligga på stranden och känna solen värma mot min kropp.

Efter badet var det dags för middag. Idag fick vi grillad och marinerad fläskfilé och grill potatissallad. Det var otroligt gott. Jag såg i ögonvrån hur det blixtrade till. Jag vände mig snabbt mot höger och såg Alex sitta där med en kamera i sin hand. " men hallå!" Alex började skratta jätte mycket och jag gav honom dödar blicken. "men ta det lugnt. Du blev faktiskt jätte fin" jag kände hur rodnanden blossade upp på mina kinder.

Senare på kvällen kom Alex över till våran båt igen. "du Ida, vill du med till en kåta här uppe och grilla med mig?" jag blev lite tveksam, men varför inte. Vad kan hända egentligen? " ja, visst det kan jag väl göra " Alex tog min hand och hjälpte mig ner från båten. Vi började gå in mot skogen. Det var väldigt mycket mygg så jag fick ett antal gånger ta och slå mig på benen och armarna, när jag kände att det stack till. Det tog ett tag att komma upp till kåtan, men när vi väl var framme så började Alex göra upp eld. Det var väldigt mysigt. Och vi satt där flera timmar. Och bara satt och pratade. " Har du någon pojkvän?" frågade han efter några timmar. "nej, det har jag inte. Har du någon flickvän då?" Det blev tyst. Ett ganska så bra tag. " Nej, det tog slut för någon månad sedan" Svarade Alex.

Det började bli kallt och mörkt. Och klockan var redan långt efter midnatt. Jag ställde mig upp och Alex gjorde likadant. Jag såg ingen skillnad på vart i var eller vart vi kom ifrån. Men jag chansade och började gå mot ett håll. Alex började skratta och tog tag i min hand och började leda mig tillbaka till båten.

När vi kom ut på bryggan så ryckte jag min hand från honom . Och jag började gå lite snabbare mot båten. "men får man ingen kram?" frågade Alex. "jo det får du väl" muttrade jag. Jag gick tillbaka till honom och kramade han. Ganska så länge, och mysigt var det. Men efter ett tag kände jag mig tvungen att slita mig ifrån honom. Jag kände rodnaden blossade upp på mina kinder igen, och jag började gå mot båten.

Jag gick direkt till min del av båten och la mig i sängen. Det tog inte länge innan jag somnade. Och det sista jag tänkte på var kramen med Alex.